A turning tide…

Hej!

Vi har inga positiva besked att ge riktigt ännu, men vi hoppas att det snart vänder på jobbfronten. Pär gjorde så gott intryck på ett företag att han faktiskt blev erbjuden ett jobb. Dock innebar det jobbet ingen fast lön, utan 100% provision, så trots att det kanske var dumt gjort, så valde Pär att tacka nej. För även om det är ett jobb, så känner vi att om han ska vara på ett jobb 8.30-17, så ska han veta att han får lön för det, även om han inte är på topp alla dagar. Det känns för osäkert och otryggt. Det gör mig ingenting om han är föräldraledig någon månad, har is i magen och hellre blir erbjuden ett jobb med någon form av garantilön. Lite är bättre än att riskera att inte få någonting, tycker vi. Men med de goda vitsorden och de som detta företaget sa om Pär, tror jag att hans självförtroende fått sig en boost, vilket är superhärligt.

Men blogglusten har börjat komma tillbaka. Det är positivt iallafall 🙂 själv skulle jag jobbat inatt, men det är troligtvis min ischias som bråkar med mig och som gjorde att jag tidigare idag hade så ont att jag nästan grät, utan att jag överdriver. Då var jag ute själv med barnen, så det var bara att bita ihop. Jag vet att det nu är många som säger till mig att det låter som att det är ischias, och just nu känns det som att jag kanske ska ta tag i det och gå till en kiropraktor. Att det kan vara värt 600 kr per gång om det hjälper mig. För såhär kan jag inte ha det.

Slutligen närmar jag mig slutet på ett projekt jag har haft sen februari i år. Det har dragit ut lite på tiden eftersom jag varit tidsoptimist och ibland gjort annat. Det är Ronjas doppresent jag pratar om. Från början skulle det varit klart till hon föddes, men så blev det inte så, så nu får hon det till sitt dop i januari. Emma och Magnus vet vad det är, men förhoppningsvis inte hur det ser ut, jag tror att jag har lyckats gömma det för er iallafall. Anledningen till att de vet vad det är är förstås för att Ronjas äldsta kusin stolt berättat för Emma vad mamma håller på med. Det är alltså ett bebistäcke, mitt tredje jag syr nu. Förmodligen det sista på ett tag. De är väldigt fina, men det känns som att det blivit mättat för mig nu. Nu söker jag nya utmaningar. Alexanders mätvepa skall bli klar med, det sista som är kvar, och sen ska jag sätta igång med vikingen – som jag köpte för flera år sen men som bara blivit liggandes. DET kommer ta tid, mina vänner! Håll utkik efter när jag drar igång med projekt viking. Nu ska jag knapra några smärtstillande piller så jag förhoppningsvis får sova lite inatt.

 

.

Annonser

One response

  1. Om du går till en kiropraktor så gå till en som har avtal då får du ju aldrig betala mer än 900 för sen får du frikort. Ryggakuten jag går till betalar man första gången 400 sen 200 kr tills man kommer upp i frikort. Det kan vara bra om har ett problem som behöver en längre behandling.

    kramar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s