Om hur det gick på barnmedicin


Hej! Igår gick det bra. Doktorn mätte och vägde och så fick Alexander ta blodprov i fingret för att utesluta glutenintolerans. Jag har ju läst på själv att laktosintolerans är JÄTTEOVANLIGT (i norden, inte globalt), så om det är något är det mjölkprotein. Dock togs bara prov på gluten, eftersom mjölkprotein finns i 2 varianter och är svårt att testa tydligen. Tills doktorn fått provsvar ska han äta och dricka som vanligt. Så nu avvaktar vi helt enkelt vad svaret visar. Jag var ju helt inställd på pricktest och att svaren skulle komma pronto, men riktigt så blev det inte. Jag kan inte påstå att det var den charmigaste barnläkare vi fick igår, men hon skulle hjälpa oss med att få Alexander till hjärtmottagningen för koll (pga hans/vår sjukdom) av hjärtat. Blev väl halvt om halvt dumförklarade för att vi litat på att doktorn i Norrköping skulle fixa det när vi flyttade (då vi sa till om det 3-4 gånger till olika instanser). Sen var vi ju korkade som trodde han skulle hamna i Göteborg, för vi bor ju faktiskt i Partille. Sen att jag bott i Stenungsund och ändå hamnade i Göteborg, det är en annan sak..

Dessutom fick jag smaka på en riktig känga av att jag valt att skaffa barn när jag har en tabubelagd sjukdom. Nej, doktorn sa inget rent ut, men läsa mellan raderna kunde man utan större ansträngning. Jag älskar mina barn, och vill aldrig vara utan dem. Men den som tror att det har varit LÄTT för mig att skaffa barn när jag bär på denna förbannade jävla sjukdomen, den tror fel. Den som tror att jag MÅR BRA när nu Alexander blivit sjuk, den tror fel. Jag mår dåligt konstant över att jag varit så egoistisk, och jag slåss med mig själv när tankarna på en trea om några år dyker upp. Vilken rätt har jag att skaffa barn när jag är sjuk? När risken är 50/50? Jag ångrar aldrig mina barn, men ibland tänker jag på att jag skulle varit smartare och kanske bett om hjälp, att de på något sätt kunde välja ut ägg som inte bar på den sjuka genen. Jag vet inte om man kan göra så.  Jag tänker också – ska varje sjuk människa förvägras rätten att skaffa barn? Visst är det en självisk handling att skaffa barn när man vet vad man riskerar, vad man kanske måste utsätta barnet för, jag vet det. Men det finns ju fler sjukdomar än denna som är ärftliga… cancer, sköldkörtelproblematik, diabetes etc etc. Ska alla förvägras skaffa barn då?

Jag kommer leva med mitt dåliga samvete kombinerat med den gränslösa kärleken för mina barn hela mitt liv. Förmodligen kommer jag få ta skit för mina val hela livet också. Jag önskar bara så att jag kunde få vara som alla andra, att kunna skaffa barn och bli mamma utan oro, ångest och smutskastning.

Shit happens.

Ett svar

  1. Att ha laktos är inte så ovanligt, men får man det som liten växer man mer eller mindre ifrån det. Jag hade laktos som liten och kunde inte dricka någon mjölk. Idag kan jag det om jag inte överkonsumerar på något vis =)
    Men som du säger globalt är det mer vanligt, våra kroppar har fått lära sig att ta hand om mjölk då vi haft det som en så stor del av kosten här i Norden.

    kramar

  2. Att ha laktos är inte så ovanligt, men får man det som liten växer man mer eller mindre ifrån det. Jag hade laktos som liten och kunde inte dricka någon mjölk. Idag kan jag det om jag inte överkonsumerar på något vis =)
    Men som du säger globalt är det mer vanligt, våra kroppar har fått lära sig att ta hand om mjölk då vi haft det som en så stor del av kosten här i Norden.

    kramar

  3. Det går för visso att leta ”friska” ägg. Men personligen mår jag inte det minsta dåligt för att jag skaffat barn trots hypotyreos. Visst var det jobbigt innan de diagnostisera men sen har den inte inneburit några problem, äter medicin och mår som vem som helst. Tycker inte du heller ska gå och grubbla, tycker du det var dumt av dina föräldrar att skaffa dig? Så klart inte, och vi är så glada att du finns.
    kramar

  4. Det går för visso att leta ”friska” ägg. Men personligen mår jag inte det minsta dåligt för att jag skaffat barn trots hypotyreos. Visst var det jobbigt innan de diagnostisera men sen har den inte inneburit några problem, äter medicin och mår som vem som helst. Tycker inte du heller ska gå och grubbla, tycker du det var dumt av dina föräldrar att skaffa dig? Så klart inte, och vi är så glada att du finns.
    kramar

Lämna ett svar till Lilla jag Avbryt svar