Tack Dolly Polly Polyester Ester


Jag kom på att jag kanske ska skriva tack till er. Allihop. För fina ord, dikter och allting.
I allt mörker försöker jag se det ljusa, det glada, det gosiga, det som helt enkelt var Dolly, rakt igenom. Hon var snäll mot vem hon än mötte och varm. Hon hade humor, på sitt eget sätt. Hon tyckte det var skönt att ta det lugnt, men kunde busa som en toka när andan föll på.
Hon kände på sig, när allt inte stod rätt till med matte, husse eller lill-husse, och gjorde vad hon kunde för att trösta och finnas där.

Man kan helt enkelt säga att jag är så jävla tacksam.
För att pappa & Sita lät mig ta hem Dolly den första sommaren, för då blev hon ju verkligen bara min.

Dolly kom till mig i september 2002, och då var hon 4 månader gammal. Hon kom tillsammans med sin bror Parton. Som jag har skrivit tidigare, blev Parton överkörd när vi knappt hade haft dem en månad tror jag. Det ”roliga” var att Dolly, medan Parton levde, int alls var gosig utan ytterst självständig. Men samma dag som han dog, ringde ett par från Golfbanan i Tomelilla, dit Dolly hade förvillat sig från Bollerup (1 mil alltså). Tackar än idag för deras vänlighet, att de körde Dolly tillbaka till oss. Tackar för att vi hade halsband på henne. Tackar för att hon klarade den långa resan dit.
När hon kom hem igen, var det en helt annan Dolly. En underbar och gosig tjej som man bara smälte för.

Så var första året på Bollerup slut och frågan var ju vad som skulle hända med Dolly över sommaren. Pappa & Sita var snälla, och Dolly fick följa med mig hem. I ärlighetens namn var det jag som hade mest hand om henne och köpte mest mat osv från början, jag tror att vi redan då ”klickade”.
Så kom hösten och det bar av till Bollerup igen. Helt otroligt att hon klarade sig alla tre åren då vi bodde precis vid en högt trafikerad 90-väg, och ni vet ju hur skåningar kör…

Följande sommar följde hon förstås med hem igen, hon var min nu helt och hållet. Så det var liksom ingen fråga om saken, det var självklart. Jag åkte till Irland 7 veckor och om jag minns rätt tror jag att hon var borta en ganska lång period under den tiden, 1 vecka eller så. Men hon kom hem igen, lagom tills jag kom hem.

Sista året på Bollerup bodde vi förstås tillsammans som vanligt.
Så kom 2005, student och flytt upp till Östergötland i augusti. Då bodde Pär bara i en etta i Söderköping och efter att ha fått gå ute alla år tyckte jag inte att det var rätt mot Dolly att bo så litet och instängt.
Det gick max 2 månader.
Sen saknade jag min Skorpa för mycket och hon fick följa med upp istället.
På den vägen är det. Sedan dess har hon varit innekatt fram tills vi flyttade hit i mars.

Om jag ångrar att Dolly fick börja gå ute igen, när vi även idag bor nära en ganska trafikerad väg?
Nej, det gör jag inte. För jag vet att Dolly tyckte det var så roligt att vara ute, hon njöt av varje sekund och varje morgon när vi vaknade rusade hon rakt ner till dörren.

Jag kommer aldrig komma över det som hände, att det hände.
Men jag måste försöka se ljuset, någonstans. Och det kanske låter konstigt, men det känns faktiskt som att hon är med mig än idag. Inte bara i tanken utan även omkring mig.
Vi fick sju år tillsammans, och de får jag vara tacksam för.
Helst hade jag velat ha henne för alltid.
Men jag fick iallafall uppleva vad riktig kärlek till ett djur är, och jag vet att den var besvarad. Jag vet att Dolly älskade mig, och det säger jag inte för att vara självgod, utan för att jag verkligen tror att det var så.

Jag hoppas att det finns en himmel även för katter, och där vet jag att Dolly har första parkett, bästa plats, finaste maten och bästa pläden.
För Dolly var kärlek, hela hon.

Detta är min kärleksförklaring till dig, underbara varelse.
Jag älskar dig, kommer alltid att älska dig och jag är tacksam för allt du gav mig och alla minnen jag fortfarande har kvar.
Busa ordentligt i katthimlen nu, lär katterna hur man jamar PÅ RIKTIGT, och tänk på oss lika mycket som vi tänker på dig.

Kramar från matte

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s